Jag var idag på en kurs, som hette kattmodellen, men det var inte det jag blev betagen av. Efter min lunchrast skulle jag gå tillbaks till lokalen, men innan dess tog jag mig en liten promenad runt Erstagatan. Jag gick upp för trapporna, där jag kände mig vid recket. Den var kall och fuktig, men jag blev verkligen helt betagen av den känslan. Den var så ljuv, så otroligt förnärmad. Den gav mig värme och kyla på samma gång. Jag lät min hand och mina fingrar vidröra den. Jag ville känna dens mjukhet och förförelse. Vattendropparna som var på den var kalla, men ändå värmande. Jag kunde känna mina fingertoppars kyla efter vattnets beröring. dessa droppar, de fyllde hela mig, så mjukt och formade. Det finns inga ord för deras beröring.
Ögonblicket blev en evighet från första stund. Vinden som är Panens kraft bemötte mig med en stillhet och trygghet. Den berörde mig på ett så djupt plan. Dess beröring var en lycka i evigheten. Låt mig ge hän till dens mötes styrka och sexuallitet. Du gav mig sådan kraft, sådant mod. Låt mig bestå där i öppenheten och tillfredställd. Tala genom mina ord, som om det vore dina. Ge mig hän till den känsla och möte jag fick idag. Det du gav mig skall jag bemöta andra med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar